Themabewertung:
  • 0 Bewertung(en) - 0 im Durchschnitt
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Till stjernorna.
#1
Olympens barn, sol, mâne, stjernor, tagen
Den hyllning mot, som er min andakt sänder
Frân jordens grus, frân töckensvepta stränder,
Vid qvällens prakt, vid gryningen af dagen.

Af strâlens kärlek outgrundligt dragen,
Mot er hvar skapad varelse sig vänder;
Mildt i er glans sin fackla Venus tänder,
Gâ, hvimlande i vârlig dans, behagen.

Skönt är ert ljus, men känslolöst det brinner:
Ser lika kallt en nidings fröjd och grâten,
Som tyst ur dygdens sänkta öga rinner.
Dock trösten er, I sönderslitna hjertan!
Pâ andra sidan blâa stjernförlâten
Gâ dubbelt klara solar upp för smärtan.
Zitieren


Gehe zu:


Benutzer, die gerade dieses Thema anschauen: 1 Gast/Gäste
Forenfarbe auswählen: