Verlden

[ZaunköniG]

Utsidan af oss sjelfva blott är verlden.
Dock lefver dâren i den yttre glansen;
Med skuggor kämpande om segerkransen,
Han omgör städs den vida cirkelfärden.

Men ej den vise i ert nät I snärden,
O guldfantomer, som kring rummet dansen.
I tankens natt han âtervinner sansen,
Ser verldens urbild gry och ler ât flärden.

Af ingen trollkonst stjernornas äoner
Bevekas ett förbund med dig att sluta:
Uti ditt hjerta de besegras böra.

Besegra hjertats stormande passioner!
Fritt himlarne sin vrede se'n ma gjuta,
Dâ evigt tri dig tron har hunnit göra.