Sonett-Forum

Normale Version: Soldathustrun.
Du siehst gerade eine vereinfachte Darstellung unserer Inhalte. Normale Ansicht mit richtiger Formatierung.
Soldathustrun.

Vid vaggan sitter landtvärnsmannens maka
Och lyss till stormens brus kring enslig hydda.
»I krigets farlighet, o Gud, beskydda
De armas stöd! Jag bedja skall och vaka.

»Hos mig och lillan är väl Fritz tillbaka
Mot jul vid pass -- jag re’n har färdigsydda
Hans vinterkläder, och af bästa krydda
Jag bryggt en dryck, som skall min gosse smaka.»

Med ens hon känner omkring ringprydt finger
Liksom en sakta tryckning -- upp hon springer
»På oss han tänkt!» ljöd hennes glädjeskrik.

På snöigt slagfält vid Loire’ns stränder
En vigselring då ryckte snåla händer
Ifrån ett namnlöst, obegrafvet lik.