Sonett-Forum

Normale Version: TILL DE AFLIDNA
Du siehst gerade eine vereinfachte Darstellung unserer Inhalte. Normale Ansicht mit richtiger Formatierung.
TILL DE AFLIDNA.

På dödens båt J seglat öfver fjärden;
Hur salig nu er ankarplats är vorden!
Hur liten syns ej för ert öga jorden,
Der mig så mycket godt J förr beskärden!

För allt det sanna, som J der mig lärden,
För allt det goda, som J der mig gjorden,
För milda varningar, för visa orden,
O hafven tack ännu i andra verlden!

En båt skall äfven mig med sakta åra
En dag, och snart, till sälla stranden föra,
Der glad jag får i edra armar falla;

Der intet sken min ande mer skall dåra,
Men jag får klarhet se och klarhet höra
Och jag får bättre tacka eder alla.