Sonett-Forum

HÄRSKRI.

Välan, till kamp! De rusta sig, de Fräcka,
De frukta glansen af den nya dagen;
På morgonsolens spann, af glorian slagen,
Vill Nattens ätt de gyllne tyglar bräcka.

Med vattusigtigt snack de hota släcka
Ljusstrålen, från Uranias hjerta tagen:
Välan! ur sumpen edra skrifter dragen!
För Gudars skymf skall Gudars hämd er räcka.

Att er dess förr i egna höljor dränka,
J suken gycklets finter fram, att hämma
Den makt, hvars stridsmän krossa edra hopar.

Än sen J få af våra glafvar blänka,
Dock snart skall högre skalla chorens stämma;
"Fall, Hekatomb!" re'n offerpresten ropar.