27.10.2012, 19:42
Per Daniel Amadeus Atterbom
1790 - 1855
I N G E L G R E N.
Ej mäktar an vår sorg ditt öde gilla,
O Du, hvars lager sönk i vårens månad!
Dock ljuft det är, att ung, i ärans brånad,
Sitt lif på ett evärdligt mål förspilla.
Förspilla? — Nej! om ock hon är en villa,
Den namn-odödlighet, som blef dig rånad,
En sann står qvar: i Viljans himlatrånad,
Som inga ändliga bedrifter stilla.
Med redligt nit du sökte Ljusets källa,
Dess grannskap mötte brännande din hydda;
Ej utan offer man till Gudar nalkas.
Lef väl , o Skugga , heliga och sälla!
Och må en fredad blomsterslöja skydda
Den bädd, der Skaldens fromma hjerta svalkas.
1790 - 1855
I N G E L G R E N.
Ej mäktar an vår sorg ditt öde gilla,
O Du, hvars lager sönk i vårens månad!
Dock ljuft det är, att ung, i ärans brånad,
Sitt lif på ett evärdligt mål förspilla.
Förspilla? — Nej! om ock hon är en villa,
Den namn-odödlighet, som blef dig rånad,
En sann står qvar: i Viljans himlatrånad,
Som inga ändliga bedrifter stilla.
Med redligt nit du sökte Ljusets källa,
Dess grannskap mötte brännande din hydda;
Ej utan offer man till Gudar nalkas.
Lef väl , o Skugga , heliga och sälla!
Och må en fredad blomsterslöja skydda
Den bädd, der Skaldens fromma hjerta svalkas.